Dagarna känns långa och himmelen känns grå Utanför hörs fåglar, och himmelen är blå Minuter rullar sakta, länge varar en sekund Man önskar att man kunde tänka på annat för en stund Men alltid finns den där, längtan efter ett till barn Trots att månaderna går, blir man aldrig van Omkring en växer magar, en sån man vill ha. Istället för ren glädje, mår man aldrig bra Och ständigt kommer frågan: "Varför inte en till" Det är väl klart vi längtar tills lyckan står oss bi Men nåt som för så många, är så väldigt lätt Är svårt för många andra, trots att man gör rätt Så rullar månader på och tanken att våran bebis inga syskon får. Kämpar varje dag med den tanken att aldrig mer få en stor rund mage med en sparkande liten ny människa inuti. Det gör så ont...