Till er alla!

Önskar alla en riktigt god jul!

Till min familj!

Vad skulle jag vara idag om
Ni inte funnits där för mig ?
Jag älskar er så fruktansvärt mycket och min tatuering symboliserar min kärlek till er. Ni kommer alltid att finnas med mig. Jag är er evigt tacksam, ingen i hela världen kan ha en bättre familj än den jag har <3

Så många frågor men inget svar.

Sitter och skriver på min bok och kan inte låta bli att hålla tårarna tillbaka.
Den texten handlar om mig, en 19 årig nybliven mamma med en knöl i bröstet.
Det är svårt att förstå, det är svårt att ta in. Det gör ont att skriva men jag vill verkligen det här. Jag vill bli klar så att andra kan läsa min "bok" och förstå att livet är en orättvis plats att leva på..
 

Samma sak.

Magsjuka och cancer är nästan samma sak.

Först tror man att man ska dö...sen vill man dö...men sen går det över.

Cancer igen ?

För ca 4 dagar sedan kände jag att jag hade ont i min vänstra arm. Tänkte inte så mycket på det men på kvällen så kände jag en stor knöl på armen, var även lite röd just vid området. Sov sjukt dåligt den natten och på morgonen hade jag fruktansvärt ont och det var mer rött. Ringde till vc och fick en tid samma dag. På vc togs prover som var bra. Läkaren undersökte och så helt plötsligt börjar han prata om min bröstcancer. Konstigt tänkte jag , här kommer jag och visar min  underarm som är svullen och har en knöl på sig inte var jag där för att prata cancer.
Han bestämde sig att för att ringa kirurgen i Sunderbyn och även till min onkolog för att diskutera.
 
Där satt jag på vc för att jag hade ont i min arm, så plötsligt slår det mig. 
Fan har cancern spridit sig till armen? 
Vad ska jag göra. Jag orkar verkligen inte en gång till.
Rädd, orolig, ledsen, lite panikslagen, förbannad....
 
Fick en remiss till Sunderbyn och dagen efter ringde en sköterska från kirurgen och berättade att Nisse ( min onkolog) inte alls var ett dugg orolig för ny cancer. Ni kan inte förstå vilken lättnad det blev i mitt bröst. Alla tankar om att nu skulle jag dö är borta. Den där Nisse han kan verkligen göra en orolig själ lugn. Jag ska leva jag ska inte dö.
 
Så jag fick order att åka till akuten för att ta nya prover. Sagt och gjort, proverna var bra. Läkaren tror att det är en slags inflamation i huden. Som typ en stor finne fast under huden. Fick iallafall pc ( IGEN) och om det inte gick över skulle jag komma tillbaka och då måste dom kanske skära i den för att "tömma" Så nu håller vi tummarna att de pc jag fick ska hjälpa.
 
God natt från en oerhört glad men lite omtumlad tjej!
 
 

Ajaj det gör så ont.

Ont i min arm. Rädd, ledsen, orolig, nojjig, spänd, inte förvånad... Ja listan kan göras lång..

Väntar på ett samtal från kirurgen imorgon. Håller tummarna att allt ser bra ut. Orkar verkligen inte nu.

Mitt möte med plastikkirurgen

Mitt möte med plastikkirurgen i Tisdags gick sådär kan man säga.

Var otroligt nervös inför mötet även om vi bara skulle prata. Läkaren var bra och han kollade lite på ärret och tog några kort. Frågade lite om behandling mm.

Han började med att säga att det finns 3 olika sätt att rekonstruera ett bröst.

Nr 1: var en ganska simpel operation. Tog ca 1 timma och man får åka hem nästa dag. Man tar då hud och det fett som finns från sidan, typ under bh:n och på något kostigt sätt viker upp huden som då bildar en ficka.  Efter det sätts ett implantat in.

Nr 2:  Också en ganska sipmel operation. Tog ca 2 timmar och man ligger inne kanske 2 dagar. Problemet med den här är att man får sämre rörlighet i armen eftersom denna metod tar man en bit hud och muskel från ryggen och formar till ett bröst.

Nr 3 : En mer komplicerad operation men med mest likt ett normalt bröst. Tar 4-6 timmar och man ligger inne i 1 vecka. Det är så att man tar en speciell muskel och vävnad från magen och flyttar till bröstet. På magen finns mest fett men eftersom jag inte har så mycket skulle ärret bli ganska högt upp. Det som är possitivt med den här metoden är att när man går upp i vikt så hänger bröstet med precis som ett vanligt skulle ha gjort.

Då kommer vi ju till det här med val. Hur ska jag kunna välja vilken operation jag vill göra.

Fördelar och nackdelar med ALLT. Om jag gör den första operationen får jag ett ärr som inte kommer synas allt för mycket. Resultatet blir bra men inte riktig trovärdigt. Man kan inte operera in ett implantat efteråt.  Om jag väljer altenativ 2 så får jag ett ärr på ryggen, men resultatet blir bra. Men då var det ju de här med rörligheten. Ska jag bli stel för att få ett nytt bröst... Och om jag väljer altenativ nummer 3 så är det ju en mycket större operation, bättre resultat men jag vet inte om ärret jag kommer få är värt det. Tänk er ett snitt rakt över magen som inte går att dölja. Jag kan ju aldrig mer gå i bikini. Det är inte säkert att jag kan göra denna operation eftersom jag vill skaffa fler barn så kunde inte läkaren svara på om det skulle vara ett hinder.

Läkaren sa att det är lättare att bygga upp ett litet bröst än ett stort. Haha tänkte jag för mig själv innan jag sa att jag tänker göra större när jag ändå är i farten. Då berättar han att man inte brukar göra det där. Men han hade aldrig gjort en rekonstruktion på en så ung som mig så han kunde inte svara på alla mina frågor utan att diskutera med kolegor. Och så kom slaget i magen, det är MINST 2 år till operation. Då höll jag på att börja gråta. I snart 1 år har jag varit utan och det går inte en enda dag utan att jag mår dåligt av  att bara ha ett bröst. Jag pendlar mellan hopp och förtvivlan angående allt det här. Vill bara vakna upp och inse att allt bara var en mardröm..

Mitt möte med plastikkirurgen

Mitt möte med plastikkirurgen i Tisdags gick sådär kan man säga.

Var otroligt nervös inför mötet även om vi bara skulle prata. Läkaren var bra och han kollade lite på ärret och tog några kort. Frågade lite om behandling mm.

Han började med att säga att det finns 3 olika sätt att rekonstruera ett bröst.

Nr 1: var en ganska simpel operation. Tog ca 1 timma och man får åka hem nästa dag. Man tar då hud och det fett som finns från sidan, typ under bh:n och på något kostigt sätt viker upp huden som då bildar en ficka.  Efter det sätts ett implantat in.

Nr 2:  Också en ganska sipmel operation. Tog ca 2 timmar och man ligger inne kanske 2 dagar. Problemet med den här är att man får sämre rörlighet i armen eftersom denna metod tar man en bit hud och muskel från ryggen och formar till ett bröst.

Nr 3 : En mer komplicerad operation men med mest likt ett normalt bröst. Tar 4-6 timmar och man ligger inne i 1 vecka. Det är så att man tar en speciell muskel och vävnad från magen och flyttar till bröstet. På magen finns mest fett men eftersom jag inte har så mycket skulle ärret bli ganska högt upp. Det som är possitivt med den här metoden är att när man går upp i vikt så hänger bröstet med precis som ett vanligt skulle ha gjort.

Då kommer vi ju till det här med val. Hur ska jag kunna välja vilken operation jag vill göra.

Fördelar och nackdelar med ALLT. Om jag gör den första operationen får jag ett ärr som inte kommer synas allt för mycket. Resultatet blir bra men inte riktig trovärdigt. Man kan inte operera in ett implantat efteråt.  Om jag väljer altenativ 2 så får jag ett ärr på ryggen, men resultatet blir bra. Men då var det ju de här med rörligheten. Ska jag bli stel för att få ett nytt bröst... Och om jag väljer altenativ nummer 3 så är det ju en mycket större operation, bättre resultat men jag vet inte om ärret jag kommer få är värt det. Tänk er ett snitt rakt över magen som inte går att dölja. Jag kan ju aldrig mer gå i bikini. Det är inte säkert att jag kan göra denna operation eftersom jag vill skaffa fler barn så kunde inte läkaren svara på om det skulle vara ett hinder.

Läkaren sa att det är lättare att bygga upp ett litet bröst än ett stort. Haha tänkte jag för mig själv innan jag sa att jag tänker göra större när jag ändå är i farten. Då berättar han att man inte brukar göra det där. Men han hade aldrig gjort en rekonstruktion på en så ung som mig så han kunde inte svara på alla mina frågor utan att diskutera med kolegor. Och så kom slaget i magen, det är MINST 2 år till operation. Då höll jag på att börja gråta. I snart 1 år har jag varit utan och det går inte en enda dag utan att jag mår dåligt av  att bara ha ett bröst. Jag pendlar mellan hopp och förtvivlan angående allt det här. Vill bara vakna upp och inse att allt bara var en mardröm..

Jag är inte Jag. Jag är jag instängd i mig själv.

Behandling..

Kan ju meddela att jag är sjukt mör i kroppen idag. Först nattens händelser, möte med plastikkirurgen, behandling, försenat tåg mm. Känner mig riktigt jävla överkörd.. Snart får jag krypa ner i sängen och sova, skönt kan jag lova.

Nu smäller det

Idag klockan 10:15 så får jag ÄNTLIGEN träffa plastikkirurgen. Ni förstår inte, det här är nog mer spännande än julafton när man var liten.

Ett steg närmare att bli hel igen.
Ett steg närmare att kunna känna sig trygg med sitt utseende. Nu mina vänner är det nära

You treat me like a stranger and that feels so rough!

Imorgon är det 11 månader sedan du gjorde min hjärna medveten av att du fanns. Vi har gått igenom mycket du och jag, både gott och ont. Fast mest ont.
Du gör mig osäker på mig själv, du gör så att min hjärna vill helt annat än min kropp. Att något så litet kan förstöra ett helt liv. Du din lilla jävla cell. Nu har jag genomgått operationer, behandlingar, biverkningar och flera sjukhusbesök för din skull. Jag har gjort allt som står i min makt för att göra mig av med dig. Så i fortsättningen hoppas jag att vi ALDRIG mer "möts". Du din äckliga sjukdom, du skulle bara våga hoppa på fel tjej igen. Jag kommer aldrig ge upp!

Fuck you!

RSS 2.0