Tillsammans mot cancer!

Då har man sett årets cancergalan och gråtit så man fått ont i huvudet.  
Det är så sjukt många känslor som infinner sig i kroppen på samma gång.
Ilska, förtvivlan, rädsla, tacksamhet, oro, glädje ja listan kan göras lång.

Att jag som 19 år blir drabbad av en aggressiv bröstcancer är så svårt att förstå. Jag har många gånger funderat varför.  Svårt att förstå. 
Man kände igen sig i så mycket som människorna pratade om på galan. Att man varit så trött i både kropp och själ att man verkligen inte orkar mer så plötsligt händer det något som gör att man orkar en bit till. Kan vara en kram vid rätt tillfälle eller ett värmande ord. Ja vad som helst egentligen.

Det som gjorde mest ont när jag såg galan var mamman som gått bort i spridd bröstcancer. Jag kände mig så fruktansvärt träffad på nå vis. Tänk, det där kunde ha varit jag.

Alla människor är väl glada att dom lever men jag kan med säkerhet säga att jag är mest glad att få leva. Jag har bokstavligen stått öga mot öga med döden. Jag vann striden mot bröstcancer.  1 gång och aldrig mer!!
Fuck cancer.

Utan min familj och mina vänner skulle jag aldrig gått så långt som jag gjort idag. Ni är ren kärlek för mig!

Tack för att jag får finnas till! 


En sån dag!

Dagen eller ska vi kanske börja med natten. Den har varit olidlig. Vridit på mig i princip hela natten, ont i brösten, ryggen och magen. Så har mestadels varit vaken inatt. Så i morse klev jag upp åt frukost och la mig igen eftersom jag hade så ont. Mina tabletter hjälper inte. Det har till och med kommit tårar idag, allt kändes helt plötsligt så meningslöst. Då tog jag av mig bandaget och tittade på mina bröst, ja det låter konstigt men jag blev faktiskt på bra humör. För er som tappat ett bröst vet vad jag pratar om, och att nu få se en "bulle" där istället för ett ärr är så jäkla bra för självförtroendet. Även om det är snett, ojämnt, ömt och i regnbågens alla färger så sitter dem på plats!
På em åkte vi och handlade lite gott och hade fredagsmys! 
Blir så glad när jag ser Selma, min energikälla!! 
Tänk så mycket hon har fått lida för allt som hänt, lilla barn. Mer om de en annan gång.

Nu ska jag försöka sova!
Hoppas det går bättre inatt.

Inte alltid lätt.

Sådär då var operationen gjort och smärtan har tagit över min kropp. Än så länge är det inte värt det men den dagen jag får se mina bröst kommer min uppfattning nog att ändras.

3 drän och 2 slangar som ger mig smärtstillande var 4e timme! Inte skönt att ligga på rygg i 22 timmar i sträck.
Har fått typ liggsår/skavsår på ryggen, mindre skönt. 

Men dagarna går framåt ändå. Jag har orkat kliva upp på toaletten och faktiskt gått några svängar i korridoren. 
Ett litet steg är bättre än inget!


Blåslagen, hög, ont i magen,ont i ryggen och uttråkad. Tur jag har min mamma här som kan hjälpa mig att lägga till kudden, ge mig dricka mm. <3 nä nu är det dags att krypa ner i sittläge i sängen!
Imorgon är en ny dag!! 

Operation.

Snart är dagen B här. BRÖSTDAGEN!  
Jag och min mamma åker ner till Umeå imorgon och på fredag morgon är det ÄNTLIGEN dags för operation! 
Dagen som jag längtat efter i 1 år och 9 månader är äntligen här. Kan nästan inte förstå att det är sant.
Jag ska bli hel, jag ska bli kvinnlig igen! Helt underbart och fantastiskt. 
 
Det komme komma upp bilder på resultatet och jag kommer säkert uppdatera hur läget är bara jag orkar.
Nu ska jag packa det sista och sen försöka sova. Kommer nog vara sjukt svårt.
 
Snart är mitt fula ärr borta, och min kropp kommer prydas med ännu fler ärr men även ett bröst. Förstå ett bröst kommer att sitta på min kropp. Kommer ju knappt ihåg hur det var även om jag har ett kvar. 
 
 
 
RSS 2.0