Och så kom dagen som jag längtat efter i över 1 år. Sista behandlingen är över och som jag skrivit tidigare så är det overkligt att aldrig med återvända till det som en gång var en del av vardagen.

Det finns så otroligt många människor runt omkring mig som hjälpt mig med lite av varje.

Mamma, pappa syster, bror, systerson och min dotter.
Mitt kött och blod, min familj.
Det går inte att tänka sig hur det skulle varit om ni inte funnits där för mig. All den kärlek, hjälp med praktiska saker och för att inte tala om all omtanke och stärkande ord. Mosters pojke och min älskade dotter har fått mig att orka kliva upp på morgonen. Orkat leva vidare för att se er växa.

Mina vänner ( ni vet vilka ni är)
Ett gott skratt gör att nuet inte känns lika jobbigt. Ni har verkligen fått mig att kunna leva trots helvetet.

Erica min brors underbara flickvän.
Under den jobbigaste tiden med sjukdomen har du funnits där med ditt humör hehe. Du har ju verkligen visat omvärlden vad du tyckt varit fel och det har hjälp mig väldigt mycket. Och din välgörenhetskonsert för ungcancer, ja ni hör ju vilken fantastisk människa hon är. Det borde finnas fler som du.

Kim, min man, min bästa vän och pappa till mitt barn. Det har inte varit lätt och vist har vi haft det svårt ibland. Jag hade aldrig i min vildaste fantasi trott att du skulle orka med mig under 2012 men det gjorde du. Jag vill verkligen säga förlåt för allt dumt jag kanske sagt eller gjort men just under den jobbigaste tiden behövde jag vara ett stort ego. Du accepterade mig som jag var och lät mig ta ny luft under vingarna.
Nu ser vi framåt med fler barn och ett friskt liv tillsammans. Jag älskar dig så djupt in i mitt hjärta. Du & Jag älskling.


Det som har hjälpt mig bäst under 2012-2013 är alla stöttande och vänliga ord. När det varit jobbigt så har jag kunna gå tillbaka till sms, Facebook inlägg, blogg inlägg mm och fått ny styrka att fortsätta kämpa.

Det finns så otroligt många som jag vill tacka och säga att jag kommer stå vid eran sida om ni behöver mig, jag överger ingen.
Ingen nämnd ingen glömd.
Ni vet vilka ni är och jag önskar att jag en dag kan hjälpa er att må bättre i en svår situation <3

Jag älskar er allihopa så otroligt mycket<3
Tillsammans har ni hjälpt mig att besegra cancern!!

I svåra situationer ser man vilka som är en riktiga vänner och vem som verkligen bryr sig!


Så fuck cancer vi ses aldrig mer!
Tävla aldrig med mig igen, för ingenting kan få mig att förlora!

Just idag är jag stark, just idag mår jag bra!!
Sitter nu på Dagvården och får min sista behandling. Så sjukt skönt att få slippa den här skiten.

Åh idag kan ingenting få mig på dåligt humör!

Ja imorgon smäller det och jag kommer bli en fri människa. Helt underbart och jag tror inte det har gått in ännu att det är absolut sista gången!!!
Lyckan, rädslan, förväntan ja känslan kan beskrivas med många ord.
Nästan så att jag är nervös inför imorgon.

Sådär. Sitter och väntar på tåget som ska ta mig hem från Umeå. Ska bli skönt att komma hem. Är trött och sliten i kroppen.
Helt sjukt att nästa gång är det min sista gång för behandling! Fattar ni, sista gången min kropp ska få lida!! Så jävla härligt.
Ska göra en "slutbesiktning" nästa gång, blir en röntgen, prover och en mammografi. Nästan så att jag är nervös inför mammografin.. Men att vara nervös är nog bara bra, då ser nog allt bra ut :)

Tänk att efter den 1 maj så kommer jag att få leva med den eviga rädslan för "tänk om det kommer tillbaka"
Jag kommer också att få leva med känslan " jag kickade cancer ASS"
Stolt över mig själv :)