När man får cancer så blir man väl omhändertagen av sjukvården. Dom håller koll på allt som sker i ens liv och tar väl hand om en. Men så fort man blir friskförklarad så kastas man ut i vardagen igen. Men för en person som haft cancer kommer livet aldrig mer bli som det en gång varit. Rädslan för återfall är stor och växer sig bara större och större för varje dag som går. Tiden läker alla sår, jo visst men ärret i hjärtat det blir bara djupare och djupare för varje dag som går. Biverkningar från alla mediciner och operationer sitter kvar långt efteråt om dom nu inte sitter kvar för alltid. 

Så när man är frisk och ska återgå till vardagen så är det mycket som sätter stopp. Men vars ska man vända sig för att bli omhändertagen på rätt sätt?

Vården skickar bara runt mig på olika ställen eller ger mig smärtstillande och ber mig åka hem. Det känns precis som att man kastas runt som en liten vante bland olika läkare på vårdcentralen. Jag gör mitt bästa varje dag men det räcker inte…

Hur ska man göra när man sitter där mellan stolarna och myndigheterna inte kan hjälpa en. Jag kan inte och tänker inte vara sjukskriven resten av mitt liv, men jag vet heller inte vad jag ska göra av det. Vad ska man behöva göra för att få den hjälp man behöver. Man måste vara frisk för att orka vara sjuk. Tråkigt men sant.