Det blev ett långt inlägg men ni som vill kan ju läsa.


För ca 4 månader sedan kände jag en konstig knöl i armhålan och tänkte inte så mycket på det. Tiden gick och knölen försvann inte och plötsligt kände jag att det också fanns en knöl i vänstra bröstet.
Tankarna började snurra och efter att ha varit orolig nog länge ringde jag till vc för att boka tid hos en läkare.
Sagt och gjort åkte jag till en kvinnlig läkare på hermelinen. Hon kände på knölarna och gav mig penicillin eftersom det kanske var en vanlig infektion!?
Hon skulle även skicka en remiss till mammografin (för säkerhetens skull) Dagarna gick och jag åt den där kuren med penicillin men inget hände. Nu var det bara att vänta på min remiss.....

Remissen kom och den 3/1 -12 åkte vi iväg till mammografin och besöket tog nästan 1 timme.
Fick träffa en mycket trevlig bröstläkare som började med att känna lite och konstaterade att det var ganska stora knölar. Fick göra ett ultraljud både på bröstet och armhålan.
I armhålan fanns det ett 2 stycken inflammerade körtlar och i bröstet fanns det en stor knöl.
Efter det blev så gjorde jag bröströntgen. Gjorde ont att få brösten ihop klämda speciellt det bröstet med en öm knöl i. Tänkte att nu är det färdigt men nej då ska dom ta lite prover för att vara säkra på det dom såg. Stora nålar fördes in i huden och in i knölarna för att ta bra prover. Fy fn säger jag bara, det gjorde ondare än att föda barn. Hojja va jag grät.

Läkaren skickade iväg mina provsvar och sa att det skulle ta en vecka eller 2.
Så jag gick hem och började vänta..
Berättade för min familj och mina vänner vad som hade hänt och dom blev såklart oroliga och ledsna men dom skulle självklart stötta mig..

Tiden gick och jag var inte så orolig på provsvaren. Jag ville som inte veta, någonstans långt där inne så visste jag att någonting var fel. Fick i alla fall en kallelse till kirurgen den 9/1. Där träffade jag en onkolog från Umeå som berättade om mina provsvar. Kommer aldrig att glömma dom där orden som gjorde min kropp helt kall och stel men ändå på något sätt lättad.
"Lisa, du har Cancer"

Kan ju inte säga att jag blev förvånad. Som jag skrev tidigare så kände jag på mig att någonting inte stämde. Onkologen pratade en massa men mina tankar var på helt annat håll. Fick i alla fall in att den sortens cancer jag har heter HER2. Den typen av cancer får är en vanlig typ av bröstcancer och är vanlig bland unga kvinnor. HER2 är ett protein som normalt reglerar cellväxt och celldelning. Men ibland kan de gener som framställer HER2 bli för många. Det leder till för mycket HER2-protein och då blir det en okontrollerad celldelning.

Fick även prata med en annan läkare om vad som kommer att ske nu. Hon berättade att det skulle bli en operation och att hela bröstet skulle tas bort. Det skulle bli någon sorts efterbehandling men dom måste först ta ut knölen för att se. Det lutar åt cellgifter men ingenting är klart ännu.

Har blivit några olika röntgen för att se så det inte har spridit sig till andra delar av kroppen. Dessa provsvar kommer jag få vet imorgon på morgonen innan jag ska operera mig.

Allt detta har tait hårt på både mig och min familj. Det är en allvalig sjukdom men som tur är så finns det hjälpmedel.
Vissa dagar mår jag bra och andra skit. Det är tur att jag har min familj och mina underbara vänner som alltid finns där för mig ♥

Detta var allt jag tänkte dela med mig av idag. Blir fler inlägg när jag har opererat mig och känner att jag orkar.

"Ge inte upp hoppet"